Nu äntligen...
Nu har Engla tagit hål i öronen och det gick faktiskt väldigt bra.
Hon var lite orolig över hur ont det skulle göra men denna tuffa tjej klarade det galant.
Nu för tiden så gör de hålen samtidigt istället för att ta ett hål i taget vilket jag kommer ihåg att man gjorde på min tid.
Kan ju tyckas helt riktigt eftersom det finns många småtjejer som går omkring med ett hål eftersom det gjorde så ont. Då vill man inte gärna göra ett hål till. Så den förändringen är bra.
Det blev små rosa blommor och allt har gått bra. Känns ingenting och hon känner sig så stor!

Som jag skrev igår lovade jag att uppdatera bloggen idag. Det ska jag göra men jag börjar med dagens stora händelse.
 Isak spelade cup i Sparsör idag och trots regn och många matcher vann laget SILVER!!!
De var så duktiga hela dagen och vi trodde nog att det skulle gå hela vägen även i finalen men där tog tröttheten ut sin rätt, tyvärr.
 Men vad gjorde det. Såklart de var lite besvikna men Isak skakade av sig det och var ganska glad åt en vunnen silvermedalj. BRA JOBBAT IDAG!!!



Ska även tilläggas att Brämhults andralag blev 3a så klubben var nog ganska nöjd med dagens resultat.

Jag vet att jag varit lat med bloggen. Inte för att det inte hänt något utan tvärtom så finns det massvis att visa och berätta men tyvärr har min ork inte räckt till på kvällarna. Ska ta mig i kragen imorgon och fixa ihop lite uppdateringar.

Kram!

Idag har vi haft finfrämmat från Värmland och Norge.

 Faster Anita och Lars kom från Arvika för att imorgon vara med på Saras bröllop.
Det är alltid ett känslosamt möte när vi ses för vi längtar så efter varann.
 Anita är en person som jag har mycket att tacka för.
Det var hos henne jag var när jag var liten och mamma & pappa jobbade. Fram tills att jag var 3 år bodde vi ju i Arvika. Det var hos Anita jag bakade, var på lekplatsen och fastän jag inte var gammal då så är det en tid som på något sätt finns i mitt minne.
 Anita är speciell för mig och när vi träffas så pratar vi om allt och ingenting. 
På många sätt är vi ganska lika så vissa gånger behöver vi inte ens prata med ord för att förstå varann.
 Det som är mest synd är att vi bor långt ifrån varann...
Skulle vilja ha henne närmare.

Så denna dag hade jag sett fram emot och ja...det blev ett kärt återseende.
Idag fick de ju träffa Vide och även om han var ganska sömnig och hungrig större delen av tiden blev det lite mys och prat med Anita,


Även ett kärt besök från Norge och pappa var på dagsschemat.
Pappa kom i onsdags och ska stanna ett par veckor för att uppleva den svenska sommaren och gå på sommarbröllop.
Av mig har han fått husarrest!!!!
Detta år får det bara inte hända något för det klarar jag inte. Nu vill jag ha semester utan trassel och sjukhus.
Det märktes att han var trött för han satt mest i soffan. Han klarar sig någorlunda men har fortfarande lite svårt att greppa saker och ting med händerna som är svullna. Det blir nog inte bättre och det är nog bara för han att acceptera.
Men han blev väldigt rörd av att träffa Vide. Han trodde nog inte att han skulle få chansen till det. Så det blev tårar när han fick se Vide och självklart togs det en massa kort på dem två tillsammans.
Man vet ju inte...



Imorgon är det dags för bröllop i Göteborg.
Fina ska vi bli minsann...





 

Lägger in en skön bild på Vide som duschade häromdagen tillsammans med pappa.
 Det är så skönt att duscha så en liten tupplur samtidigt skadar inte...

Idag åkte vi till Hillared för att besöka Anna, Elias & Kasper.
Alltid mysigt och tiden går alldeles för fort när skvallret kommer igång. Anna hade dessutom bakat världens godaste bullar och sedan gett sig på en Vinbärskaka som var himmelskt god. Kanske man kan få ett recept???
 
"Skönt att få låna bebis lite, tyckte Anna"

I helgen hejar vi på Lukas och Brämhult som är nere i Helsingborg för fotbollscupen Eskils cup.
Han skulle rapportera efter matcherna.
Även Tea är med på samma cup och det visade sig att Tea och Lukas bor på samma skola.
"Jättekul", tyckte Lukas.
Jag & Katarina tycker det iallfall =)

Oj, nu får det snart vara bra...Nu har det blivit tårta två dagar i rad och det är alldeles för mycket. Det är våra berömda födelsedagar i juli som har firats. Ett kalas stod syskonen Andersson för. Tea 12 juli, Clara 25 juli, Ludvig 31 juli och sen fick Alva vara med på ett hörn trots att hon fyllde år 16 februari...????? Orsaken var att det blev aldrig något firande med släkten då.
 Många paket blev det!

Dagen efter var det dags att fira kusin Filip som fyllde 18 år den 4 augusti. Den firades ute i deras sommarstuga. Tur med vädret hade vi då det på förmiddagen hade regnat hundar och katter. Men det sprack upp innan kalaset vilket vi tackade för. Kan man beställa väder??
 Vide skötte sig alldeles utmärkt och när han inte sov blev han omhändertagen av alla tjejkusiner. Han mådde gott!!!!
 
Isak, Filip, Engla
Viggo,Ludvig,Alva & Tea


Clara & Vide